Doktorander

Centrum för klinisk forskning, CKF erbjuder möjlighet att söka medel för att utbilda sig till forskare på halvtid, det vill säga doktorand.

Att vara doktorand är en kompetensutveckling som syftar till att öka kunskapen om kliniska frågeställningar, höja kompetensnivån inom Region Värmland och bidra till att vi är en attraktiv arbetsgivare. Forskarutbildning kan avslutas med licentiat- eller doktorsexamen efter cirka fyra respektive åtta års studier.

Här berättar våra doktorander om sina forskningsprojekt. 

 


 

Avhandlingens titel:

Asymptomatic peripheral arterial disease – Aspects and cost-effectiveness of screening

Doktorand: Antonio José Garcia Pereira Filho

Kärlkirurg vid kirurgkliniken Centralsjukhuset i Karlstad och doktorand vid Uppsala universitet.


Vad handlar din forskning om?

– Projektet handlar om patienter som har åderförkalkning i benens pulsådror, den så kallad benartärsjukdom (BAS). BAS drabbar 20% av alla personer över 60 års ålder och är associerad med en kraftig ökad risk för kardiovaskulär (KV) sjukdom och död. Tidiga stadier av sjukdomen uppvisar inga symptom, och kan enkelt diagnosticeras med ankel-brakial index (kvoten mellan blodtrycket i ankeln och armen, ABI). När sjukdomen väl upptäcks kan risken minskas genom livsstilsråd och läkemedelsbehandling.

Varför har du valt att forska om detta?

– Som kärlkirurg träffar jag patienter som redan befinner sig i slutstadiet av BAS. Patienter som på grund av sjukdomen utsatts för lidande och avancerade operationer, amputation och för tidig död. Att kunna identifiera och hjälpa patienter innan de insjuknar vore ett mer effektivt sätt att minska lidande för mina medmänniskor. Idag erbjuds ingen screening eller behandling till asymtomatiska patienter. Kostnaden och nyttan av screeningsprogram är fortfarande oklara.

Hur kommer det patienten till gagn?

– Möjligen kan screening och behandling av asymtomatisk BAS minska KV morbiditet, sjukdomsprogress och patienters lidande samtidigt som det kan vara kostnadseffektivt för samhällets resurser. 

  


  

Avhandlingens titel:

Barns och ungdomars möjlighet att utvärdera sin vård - hur sker det idag och kan det brittiska instrumentet CYP-PREM användas av svenska barn och ungdomar?

Doktorand: Anna Nordlind

Barn-/allerigsjuksköterska på barn- och ungdomsmedicin

Vad handlar din forskning om?

– Jag gör en kartläggning av vilka möjligheter barn och ungdomar har att tycka till om sin vård inom barn- och ungdomsmedicin i Sverige idag och på vilket sätt de är delaktiga i vården.

– Jag ska också översätta en enkät som heter "Children and Young People – Patient Reported experience Messure" (CYP-PREM) från engelska till svenska och sedan fråga barn och ungdomar i Region Värmland och Region Örebro län vad de tycker om enkäten, samt ändra den utifrån deras synpunkter.

Varför har du valt att forska om detta?

– En av mina handledare hörde talas om CYP-PREM, som är en brittisk enkät riktad till patienter i åldern 8-16 år för utvärdering av vården. Enkäten är framtagen tillsammans med barn och ungdomar, vilket gjorde att den verkade extra intressant.

– Jag är också nyfiken på hur vi arbetar med barnrättsfrågor i landet. Ämnet är aktuellt eftersom FN´s barnkonvention blir svensk lag 2020. Det finns i nuläget ingen nationell patientenkät för barn och ungdomar i Sverige, utan enkäter har riktats till vårdnadshavare, samt till barn över 15 år.

Hur kommer din forskning patienten till gagn?

– Förhoppningen är att min forskning kan bidra till att vi får upp ögonen för barn och ungdomars rättigheter och att barn och ungdomar ska vara en självklar samarbetspartner i kvalitetsarbetet inom barn- och ungdomsmedicin. Jag hoppas kunna ta del av och hjälpa till att sprida goda exempel på barn och ungdomars delaktighet i vården.

– Jag hoppas också att den översatta enkäten kommer att kunna användas och att barn- och ungdomar kommer att få tycka till om sin vård i större utsträckning, kanske kan denna enkät även bli del av en nationell patientenkät?

 


  

Avhandlingens titel: 

Neurologisk prognos och prognosticering av medvetslösa patienter efter hjärtstopp

Doktrand: Linus Lilja

AT-läkare på vårdcentralen Sunne

Vad handlar din forskning om?

– Vi forskar om de patienter som är i fortsatt koma efter de initiala stabiliseringsdygnen på IVA. Prognosbestämningen gör multimodalt och mina arbeten inriktas på utveckling av de neurofysiologiska prognosticeringsmetoderna som finns.

Varför har du valt att forska om detta?

– Det började som ett sätt att, under grundutbildningen, komma närmare intensivvården som tidigt blev ett huvudintresse för mig. Jag kom i kontakt med en bra handledare och vi har arbetat ihop sedan dess. Forskningen kring hjärtstopp och intensivvård innehåller många lager av problem och etik vilket gör det fullt av spännande diskussioner.

Hur kommer det patienten till gagn?

– Genom en säker prognosticering kan man minska onödigt lidande för patienter och anhöriga. De berörda patienterna är ganska få till antalet, men gruppen är mycket resurskrävande och perioden för anhöriga ofta mycket svår.

 


  

Avhandlingens titel: 

Exploring the simplicity and intricacy of symptom clusters in patients living with lung cancer

Doktorand: Katarina Karlsson

Onkologisköterska och koordinator vid onkologimottagningen Centralsjukhuset Karstad. Doktorand inom omvårdnad vid Karlstads universitet. 

Vad handlar din forskning om?

– Min forskning fokuserar på patienter med lungcancer och hur de upplever sina symtom, framförallt samtidigt förekommande symtom, så kallade symtomkluster, symtomens dimensioner, och hur dessa påverkar patienternas vardag och välbefinnande. I de fyra delstudierna kommer jag att på olika sätt undersöka hur patienterna upplever och påverkas av symtomkluster, samt undersöka eventuella samband kring symtomens etiologi utifrån biomarkörer relaterade till inflammation och nutrition.

Varför har du valt att forska om detta?

– I mitt arbete som sjuksköterska inom onkologisk och palliativ vård har jag mött många patienter med lungcancer som inte får tillräckligt bra lindring för sina symtom och deras livskvalitet blir mer eller mindre negativt påverkad av både sjukdom och behandling. Trots övriga medicinska framgångar visar annan forskning att själva måendet hos patienterna inte har förbättrats. Jag anser att vi inom hälso- och sjukvården behöver bli ännu bättre på att bedöma, behandla samt stötta patienterna i att hantera sina symtom.

– Patienter med lungcancer är också en relativt stor patientgrupp, men mycket mer "osynlig" om man jämför med de två vanligaste diagnosgrupperna (bröstcancer och prostatacancer) vilket gör att jag ville lyfta fram dem i min forskning.

Hur kommer det patienten till gagn?

– Inom ramen för min avhandling kommer jag inte ha möjlighet att göra någon interventionsstudie men på längre sikt är det på gång inom det övergripande projektet. Jag tillhör ett forskningsprogram 'Management of symptoms clusters - from theory to practice', som är ett samverkansprojekt mellan Karlstads universitet, Sahlgrenska Akademin, Region Värmland och Jubileumskliniken i Göteborg. Projektets övergripande mål är att utveckla en expansiv och dynamisk modell för hantering symtomkluster hos patienter med cancersjukdom (inte bara lungcancer). Målet och förhoppningen med forskningen är att kunna bidra till en kliniskt tillämpbar kunskap, som leder till förbättrad symtomlindring och bättre livskvalitet för patienter med cancersjukdom.

 


 

Avhandlingens titel: 

Prenatal exposure for endocrine disrupting chemicals and its importance for child neurodevelopment.

Doktorand: Maria Marinopoulou

Legitimerad psykolog med specialistfunktion och psykologiskt ledningsansvar på barn-och ungdomspsykiatri i Karlstad och doktorand vid Göteborgs universitet.

Vad handlar din forskning om?

– Min forskning bedrivs som ett doktorandprojekt inom ramarna för en longitudinell studie som heter SELMA och genomförs av Karlstads universitet. Syftet är att utvärdera om det finns något samband mellan prenatal exponering för hormonstörande ämnen och barns kognitiva utveckling. Ifall det föreligger ett samband så är det av intresse att precisera vilka kognitiva funktioner som berörs samt om sambandet ser olika ut mellan flickor och pojkar.

Varför har du valt att forska om detta?

– Jag blev informerad om SELMA-studien från en av mina forskningshandledare som är ansvarig forskare för den delen av studien jag är verksam i. Då jag är utbildad neuropsykolog och alltid haft ett intresse för kognition, typisk utveckling, funktionsnedsättningar och riskfaktorer, var det naturligt för mig att bli doktorand med det forskningsfokuset. Det finns mycket kunskap och det pågår mycket forskning om hormonstörande ämnen och hur de påverkar människan, men just deras inverkan på hjärnan och kognition vet vi mindre om, vilket väckte min nyfikenhet.

Hur kommer det patienten till gagn?

– Barnen vi möter inom ramarna för SELMA kommer från allmän population, vilket innebär att vi möter såväl barn med typisk utveckling och barn med funktionsnedsättningar. Resultaten av denna forskning kommer att bidra med vidare kunskap om hur hormonstörande och andra prenatala faktorer påverkar barns kognitiva utveckling. I ett större perspektiv kan resultaten vara av värde för riskvärdering av kemikalier samt vidare forskning om potentiella riskfaktorer för utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar såsom ADHD, autism och intellektuell funktionsnedsättning.

 


 

Avhandlingens titel: 

Hälsofrämjande levnadsvanor för barn med särskilda behov - att främja fysisk aktivitet och förebygga övervikt och fetma  

Mer information om avhandlingen 

Doktorand: Johanna Delvert

Sjukgymnast vid barn- och ungdomshabiliteringen i Karlstad och doktorand vid Karlstads universitet.

Vad handlar din forskning om?

– Min forskning handlar om att fördjupa kunskapen om möjligheten till hälsofrämjande levnadsvanor för barn med funktionsnedsättningar.

Varför har du valt att forska om detta?

– Just nu jobbar jag med att stötta barn och ungdomar med muskelsjukdomar till ett aktivt liv. I grunden ligger en vilja att skapa förutsättningar för alla barn att kunna välja ett aktivt liv utifrån sina intressen och förutsättningar. Jag har genom åren sett den rörelseglädje och den vilja till aktivitet som alla barn har, men också att förutsättningarna för detta inte ser lika ut.

Hur kommer det patienten till gagn?

– Min förhoppning är att denna forskning ska bidra till att förbättra möjligheterna till fysisk aktivitet för alla oavsett funktionsvariationer. Genom att minska stillasittandet och öka fysiska aktivitetsnivån minskar man risken för ohälsa på sikt. Vi vet att individer som har en funktionsnedsättning har större risk än andra att drabbas av ohälsa till följd av en mer stillasittande vardag och en högre grad av övervikt och fetma. Men vi behöver lära oss mer om vilka insatser som behövs för att ge förutsättningar för dessa individer till hälsa på lika villkor. 

 


 

Avhandlingens titel: 

Förbättring av nuklearmedicinska gammakameraundersökningar genom maximering av insamlingseffektiviteten

Mer information om avhandlingen

Doktorand: Ida Eriksson 

Sjukhusfysiker inom nuklearmedicin vid Centralsjukhuset Karlstad och doktorand vid Göteborgs universitet. 

Vad handlar din forskning om?

– Min forskning handlar om att förbättra bildkvalitén och sänka stråldoser till patienter vid gammakameraundersökningar som utförs vid nuklearmedicin.

Varför har du valt att forska om detta?

– Jag har i min roll som sjukhusfysiker sett en stor förbättringspotential i hur man som användare mer aktivt kan anpassa gammakamerans inställningar för olika frågeställningar och på ett bättre sätt ta tillvara på utrustningens kapacitet och tog chansen när möjligheten att forska öppnade sig.

Hur kommer det patienten till gagn?

– Min förhoppning är att jag med min forskning kan bidra till att förbättrad diagnostik och samtidigt minska riskerna för patienten vid gammakameraundersökningar. 

 


  

Avhandlingens titel: 

Kroniskt Obstruktivt Lungsjukdom (KOL) och hjärtsjukdom i primärvården

Mer information om avhandlingen.

Doktorand: Maaike Giezeman

Distriktsläkare på Vårdcentralen Skoghall och doktorand vid Örebro universitet. 

Vad handlar din forskning om?

– Min avhandling består av fyra studier som undersöker olika aspekter av vård för patienter inom primärvården med KOL och kronisk hjärtsvikt.

Varför har du valt att forska om detta?

– Det övergripande syftet med avhandlingsarbetet är att studera faktorer som har betydelse för följsamhet till riktlinjer och optimal egenvårdsbeteende. Det började med att jag ville undersöka hur vi inom primärvården lyckades med vårt uppdrag att upptäcka, behandla och följa upp patienter med kronisk hjärtsvikt. Under projektets gång insåg jag att det inte enbart är följsamheten till riktlinjerna som spelar roll. Samsjuklighet i andra kroniska sjukdomar, hur vi lär patienterna hantera sina sjukdomar i vardagen och vad de själva kan göra för att må så bra som möjligt har också påverkan. Därför valde jag att fokusera på patientens egenvårdsbeteende och vilket förtroende patienter med KOL och hjärtsvikt har till den egna förmågan till egenvård.

Hur kommer det patienten till gagn?

– Jag vill bidra med kunskap om kroniska sjukdomar och resultat av den vård vi ger nu. I kombination med annan forskning och insikter kan kunskaper kring påverkbara faktorer leda till förbättrad vård för denna grupp patienter i primärvården.

 


   

Avhandlingens titel: 

Allvarliga livshändelser och posttraumatisk stress hos barn som utreds för ADHD och/eller autism

Mer information om avhandlingen. 

Doktorand: Mehmet Göncü

Psykolog inom barn-och ungdomspsykiatri i Karlstad och doktorand vid Göteborgs universitet. 

Vad handlar din forskning om?

– Syftet är att undersöka om barn som utreds för ADHD/ASD har varit med om allvarliga livshändelser och har symtom på posttraumatisk stress i sådan omfattning att det är relevant att kartlägga. Vi vill även kartlägga om barnens föräldrar har varit utsatta för allvarliga livshändelser och har symtom på posttraumatisk stress.

Varför har du valt att forska om detta?

– Som psykolog möter jag många barn med funktionsnedsättningar och vet att forskning visar att de löper ökad risk att utsättas för olika allvarliga livshändelser, till exempel mobbning. Anledningen till att vi även kartlägger om barnens föräldrar visar symtom på posttraumatisk stress är att det påvisats att barn kan få symtom när deras föräldrar varit utsatta för allvarliga livshändelser. Föräldrarnas PTSD-symtom kan påverka förmågan att vara förälder negativt, till exempel genom bristande lyhördhet och otrygghet i samspel med barnet.

Hur kommer det patienten till gagn?

– Om vi får bättre kännedom om detta och det visar sig att det finns en betydande förekomst av posttraumatiska symtom bland barnen eller deras föräldrar kan vi utveckla insatserna och anpassa vårdplaneringen och därmed förbättra vården för dessa barn.

 


  

Avhandlingens titel: 

Optimering av inhalationstekniken för patienter med KOL

Doktorand: Annika Lindh

Sjuksköterska på Vårdcentralen Kasernhöjden och doktorand vid Örebro universitet.

Vad handlar din forskning om?

– Inhalationsteknik hos KOL patienter, vilka fel som görs, möjliga associationer och hur inhalationstekniken kan förbättras.

Varför har du valt att forska om detta?

– Jag började min karriär som sjuksköterska på lungmedicinsk avdelning där jag mötte många patienter med KOL, när jag sedan hamnade i primärvården utbildade jag mig till astma/KOL-sjuksköterska och under den utbildningen träffade jag en av mina nuvarande handledare som fick mig in på doktorand spåret. Jag tycker att inhalationsteknik är ett väldigt intressant område som innefattar både fysiologi, pedagogik och bemötande.

Hur kommer det patienten till gagn?

– Felaktig inhalationsteknik är mycket vanligt förekommande hos patienter med KOL. Det är också en stor patientgrupp som behöver ökad prioritet, en del i det är förbättrad inhalationsteknik. Jag hoppas att min forskning kan belysa och medvetandegöra problemet mer, förhoppningsvis ur lite andra synvinklar som inte gjorts tidigare. Detta skulle leda till ökade kunskaper som skulle kunna användas i arbetet med att förbättra inhalationstekniken hos patienter med KOL. 

 


  

Avhandlingens titel:

Screening för primär aldosteronism i en hypertonipopulation

Mer information om avhandlingen.

Doktorand: Nikita Makhnov

Endokrinkirurg vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och doktorand vid Uppsala universitet. 

Vad handlar din forskning om?

– Studien går ut på att påvisa förekomst av Primär aldosteronism (PA) bland primärvårdspatienter med hypertoni, erbjuda relevant medicinsk eller kirurgisk behandling och registrera resultat. Screening av 1200 patienter med aldosteron-renin kvot planeras med följande bekräftelsetester (intravenös koksaltsbelastning) vid misstänkta fall. De flesta fall av PA missas fortfarande inom primärvården, mest till följd av otillräcklig medvetenhet om problemets existens. Dessutom är diagnostiska metoder otillräckliga och kräver detaljkännedom av ämnet för att kunna användas med säkerhet.

Varför har du valt att forska om detta?

– Många patienter med hypertoni har sannolikt en bakomliggande binjuresjukdom, så kallad primär aldosteronism (PA). Då såväl medikamentös som kirurgisk behandling är effektiv och möjliggör både lindring och bot är det av yttersta vikt att dessa patienter, trots de diagnostiska svårigheterna, hittas. Behandlingen leder i princip alltid till minskat och betydligt lättare kontrollerat blodtryck med färre eller inga mediciner samt normokalemi, och i många fall, fr.a. de som sker efter tidig upptäckt, bot. Vidare finns ett behov av att förbättra diagnostiken vid utredningen av patienter med PA.

Hur kommer det patienten till gagn?

– Med tanke på att obehandlad PA innebär negativa hälsoeffekter är det viktigt att hitta dessa patienter tidigt och förhoppningsvis förhindra allvarliga komplikationer. Fynden kan leda till en revidering av riktlinjer kring utredning och behandling av hypertoni i Sverige. 

 


  

Avhandlingens titel:

Utvärdering av jämlikhet i tandhälsa hos barn och ungdomar med hjälp av kvalitetsregister

Doktorand: Tita Mensah

Övertandläkare och specialisttandläkare i pedodonti vid Folktandvårdens specialistklinik för barn- och ungdomstandvård och doktorand vid Malmö högskola.

Vad handlar din forskning om?

– Mitt forskningsprojekt handlar om att utvärdera tandhälsan hos placerade barn.

Varför har du valt att forska om detta?

– Jag tycker att det är viktigt att få kunskap om tandhälsan hos utsatta barn och ungdomar för att kunna utveckla tandvårdens arbetssätt, så att dessa barn får den tandvård de har rätt till. Att få använda tandvårdens kvalitetsregister SKaPa som grund för min forskning är spännande, det är en riktig guldgruva för forskningsprojekt.

Hur kommer din forskning patienten till gagn?

– Jag hoppas att projektet kan leda till en mer jämlik tandvård även för placerade barn, som jag tror faller mellan stolarna tyvärr. 

 


 

Avhandlingens titel:

Musikterapeutisk interaktiv spädbarnsriktad sång som smärtlindring vid provtagning av för tidigt födda och sjuka fullgångna spädbarn.

Doktorand: Alexandra Ullsten

Musik- och bildterapeut vid musik- och bildterapimottagningen  Centralsjukhuset Karlstad och doktorand vid Örebro universitet. 

Vad handlar din forskning om?

– Jag undersöker om spädbarnsriktad sång i form av vaggsång kan lindra för tidigt födda och fullgångna spädbarns smärta vid venpunktion. Detta har inte tidigare undersökts varken nationellt eller internationellt.

Varför har du valt att forska om detta?

– Mitt engagemang för de sjuka spädbarnen och deras föräldrar är utgångspunkten för mitt forskningsprojekt, som efter hand kommit att handla om föräldrarnas delaktighet i sitt nyfödda barns smärtlindring. Då jag första gången mötte de svårt sjuka spädbarnen och deras många gånger förtvivlade föräldrar, insåg jag att jag som musikterapeut kan bidra med en viktig pusselbit i vården av de allra minsta medborgarna i Värmland och deras föräldrar. Alexandras pionjärarbete med att implementera musikterapi på neonatalavdelningen vid Centralsjukhuset i Karlstad påbörjades 2010 tillsammans med verksamhetsledningen. Idag är det enda sjukhus i Norden där musikterapi ingår i det neonatala vårdutbudet.

Hur kommer din forskning patienten till gagn?

– Min förhoppning är att mitt avhandlingsprojekt bidrar till att lyfta fram och evidensbasera de emotionella och psykosociala smärtbehandlingsmöjligheterna som musikterapi har att erbjuda neonatalvårdens patienter och deras anhöriga, vilket kan utgöra en betydande skillnad för familjer i kris. Att utforma ett föräldrastöd som innehåller evidensbaserade musikterapeutiska tekniker, kan stärka föräldrarna, minska deras stress och gynna den viktiga anknytningsprocessen.

 


 

Avhandlingens titel:

Epidemiological studies on comorbidy and heritability in Addison´s disease

Doktorand: Jakob Skov

Överläkare vid endokrin- och diabetescentrum, medicinkliniken Centralsjukhuset Karlstad och doktorand vid Karolinska institutet.

Vad handlar din forskning om?

– Addisons sjukdom (ovanlig autoimmun sjukdom) och besläktad autoimmunitet.

Varför har du valt att forska om detta?

–  Addisons är en spännande sjukdom där kunskaperna fortfarande är dåliga på flera områden. Det finns bra forskningsförutsättningar i Sverige eftersom sjukdomen är något vanligare här än i resten av världen, samt att våra nationella hälsoregister gör det möjligt att studera ovanliga sjukdomar som denna. Vi har också en bra forskningsgrupp som jag känner sedan tidigare.

Hur kommer det patienten till gagn?

– Vi har som första forskningsgrupp presenterat data på hur ärftlig Addisons sjukdom är. Det är av intresse för patienter och anhöriga som vill veta hur stor risken är för familjemedlemmar att utveckla Addison eller annan autoimmun sjukdom. Vi driver nu andra studier som förhoppningsvis kommer visa på risker/vinster med olika behandlingsstrategier. 

 


 

Avhandlingens titel:

Atopiskt eksem och samsjuklighet

Doktorand: Jevgenija Smirnova

ST-läkare vid hudkliniken Centralsjukhuset Karlstad och doktorand vid Örebro universitet.

Vad handlar din forskning om?

– Syftet med mitt avhandlingsarbete är att undersöka om personer med atopiskt eksem i större utsträckning har andra kroniska besvär än personer utan eksem samt hitta riskfaktorer som kan leda till utveckling av atopiskt eksem. Vi vill veta mer om både orsaker till atopiskt eksem samt vilka konsekvenser sjukdomen har för individ och samhälle. Nuförtiden vet vi att barn med atopiskt eksem har större risk att utveckla allergiska sjukdomar som astma eller hösnuva senare i livet men det behövs mer forskning för att förstå detta samband och utvärdera om det finns andra viktiga samsjuklighetstillstånd.

Varför har du valt att forska om detta?

– Atopiskt eksem och samsjuklighet är vanliga sjukdomar och har betydande konsekvenser för individ och samhälle. Det är en aktuell forskningsinriktning och vi har möjlighet att fylla viktiga kunskapsluckor. Våra forskningsresultat kan leda till en bättre förståelse av atopiskt eksem och vi vill underlätta för personer med atopiskt eksem och deras anhöriga.

Hur kommer det patienten till gagn?

– Kunskaper om samsjuklighet är viktiga för att få en helhetssyn för den enskilde. Det är viktigt att kunna identifiera de personer med atopiskt eksem som kan ha en ökad risk för ohälsa för att kunna satsa på förebyggande åtgärder och ge individualiserad behandling. Förhoppningsvis kommer vårt arbete att förbättra omhändertagande av personer med atopiskt eksem. Om risk för ohälsa bland personer med atopiskt eksem inte föreligger då är det också viktigt att få veta detta.