Uppdragsgivare: Region Värmland 

Beskrivning

Värmland har en stark berättartradition. Fantasi och läslust uppmuntras av bibliotekens verksamhet och har stor betydelse för utbildning, bildning och demokratisk delaktighet i länet. Det finns emellertid även andra aktörer, utanför biblioteken, som spelar en roll här. Värmland läser 2.0 är en samverkans- och lärprocess där vi tillsammans med länets aktörer både utforskar nya vägar för läsfrämjande för barn och unga och bygger vidare på gamla. Initiativet bygger på medverkan och engagemang från läsfrämjare och språkutvecklare ur ett brett perspektiv och avser ge avtryck långt efter projekttidens slut. Projekt Värmland läser 2.0 drivs av Region Värmlands avdelning för kulturutveckling med externt stöd av Kulturrådet.

Bakgrund och motiv

Det finns tydliga indikationer på att svenska elevers läsutveckling har försämrats sedan 1991, något som i sin tur anges är en av de största anledningarna till att elever inte uppnår målen i de teoretiska ämnena i skolan. Det finns också påfallande socioekonomiska skillnader mellan elever och deras läsförmåga och skolresultat.

Ur ett jämställdhetsperspektiv kan nämnas att både pojkars och flickors läsförmåga har försämrats över tid men försämringen är betydligt större hos pojkar än hos flickor. Ju tidigare läslusten utvecklas i livet, desto bättre blir språkutvecklingen och möjligheten att påverka sin framtid, och på lång sikt bidrar det till att fler blir behöriga till gymnasiet, vidareutbildar sig och lättare får jobb.

Vi vill med projekt "Värmland läser 2.0" medverka till att minska dessa skillnader för att ge barn och unga en god start i livet, goda förutsättningar genom skolåren och som ung vuxen. Det finns stark enighet i forskningsresultat att tidiga insatser i ett barns liv kan ge stor effekt både för barnen själva här och nu men också för hela samhället. Den typen av insatser kan vara de mest kraftfulla investeringar ett samhälle kan göra, med vinster som mångfaldigt överstiger den ursprungliga insatsen. Vi vet också att ju tidigare i orsakskedjan en insats kan sättas in desto fler människor kan omfattas och effekterna kan bli större.

Anledningarna till att någon inte läser kan vara många och komplexa, att främja läsning är därför ett uppdrag som spänner över flera politikområden. Utan tillgången till ett språk, att till exempel ha svårigheter att ta del av fördjupad nyhetsrapportering, samhällsinformation, facklitteratur och skönlitteratur, stänger ute. Ett öppet och demokratiskt samhälle bygger på att alla kan delta.

Aktuella litterära och kulturella konsumtionsmönster i samhället ger vid handen att tillgängligheten till kultur är ojämlikt fördelad. Att aktivt verka för att öka den tillgängligheten för grupper som i lägre utsträckning läser är också därför även av demokratifrämjande karaktär.

Andelen flickor och pojkar som klarar grundskolan med godkända betyg är också en validerad indikator för hur folkhälsan utvecklas.

Värmland saknar i dag en sammanhållande aktör som driver och tar nya grepp kring läsande och läsfrämjande.

Värmland läser 2015

Värmland läser 2015 var ett projekt som genomfördes för att sprida information om alla läsprojekt och aktiviteter som pågick i länet. I utvärderingen av projektet framkom önskemål om att fortsätta samverkan och utveckling kring läsfrämjande arbete.

Läsfrämjande - varför då?

Läsning handlar om att förstå innehållet och budskapet i en text. Läsning består av komponenterna:

• Avkodning av de enskilda orden
• Språkförståelse som leder till en förståelse av ett sammanhängande föreställningsinnehåll
• Förtrogenhet i att kunna koppla det lästa till egna referenser

Läsning kan handla om skriven eller inläst text men även om bilder.

Läsfrämjande handlar om insatser som syftar till att:

• Göra läsare av läskunniga
• Öppna dörrar till olika slag av texter för den som inte läser eller lyssnar på dem
• Öka tillgången till en mångfald av vägar till språk och texter i olika format för alla läsare i alla åldrar
• Ge fler möjligheter till en konstnärlig upplevelse genom litteratur
• Ta bort hinder för läsning, bredda en repertoar och stärka läsarens självtillit och läsaridentitet.

Läsfrämjande metoder och aktiviteter kan genomföras på strategisk och/eller operativ nivå. Läsfrämjare kan vara "vem som helst" som medverkar till syftet ovan.

Rätten till ett språk är en mänsklig rättighet

Att få tala sitt eget språk är för de flesta människor en självklarhet som är lätt att ta för given, men för några är det en rättighet som man måste kämpa för. Vi vet att människor, genom att använda sitt egna, första språk, även ges verktyg att lära sig andra språk. I språklagen ges finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska status som nationella minoritetsspråk. Det betyder att samhället har ett särskilt ansvar för att skydda och främja dessa språk. Vilken roll kan läsning och läsfrämjande spela här?

Beslut och styrdokument

Riksdagens nationella mål för politiken för litteratur- och läsfrämjande: 

• Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet.

Bibliotekslagen uttrycker tydligt bibliotekens roll både för bildning och kultur:

• Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.
• Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.

Handlingsprogram för läsfrämjande

Kulturrådet har ett förstärkt uppdrag att främja läsning och litteratur. Handlingsprogram för läsfrämjande tar sitt avstamp i de nationella målen för litteratur och läsfrämjande och beskriver hur myndigheten kommer att arbeta med det utökade uppdraget inom läsfrämjande som innebär att initiera, samordna och följa upp läsfrämjande verksamhet utanför skolan. För att nå det övergripande målet ska statens samlade insatser syfta till att:

• Läsförmågan förbättras jämfört med i dag
• Fler än i dag regelbundet tar del av både fack- och skönlitteratur
• Kunskapen om läsningens betydelse för utbildning, bildning och delaktighet i samhället ökar jämfört med i dag.

Strategi för hälsa - gemensamma mål för flera välfärdsverksamheter

Strategi för hälsa - tillsammans varje dag lite bättre, innebär att Sveriges viktiga
välfärdsverksamheter - skola, socialtjänst, vård- och omsorg, hälso- och sjukvård behöver styras och samordnas för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Aktuella mål och indikatorer omfattar bland annat kvantitativa mål för fler elever i årkurs 9 ska vara behöriga till gymnasiet, fler elever ska känna sig trygga i skolan, fler patienter ska uppleva bättre kvalitet vad avser kontinuitet och koordinering, medellivslängden ska öka över tid, skillnader mellan olika grupper ska minska och att färre barn och unga ska leva i ekonomiskt utsatta hushåll.

Kommissionen för jämlik hälsa

Kommissionen för jämlik hälsa beskriver i sitt slutbetänkande till regeringen behovet av samverkan och samordning inom folkhälsoområdet väl:

"För att få till stånd ett förebyggande och långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa behövs ett sektorsövergripande arbetssätt och en utvecklad samverkan och samordning mellan olika områden, processer och perspektiv på nationell nivå [...]. Det behövs på samma sätt en utvecklad samverkan på den lokala och regionala nivån, samt mellan nationell, regional och lokal nivå. Detta inkluderar såväl offentliga aktörer, som det civila samhället, professioner, näringsliv och akademi."

Värmlandsstrategin

Tillgången till ett språk är en förutsättnings för flera av målen inom Värmlandsstrategin. Några av strategin mål och målområden har särskilt stor relevans för frågan om ett förstärkt läsintresse och en ökad läsfärdighet bland värmlänningarna.

• Skillnader inom utbildningssystemet mellan könen och mellan de med utländsk bakgrund ska minska.
• Ohälsotalet i Värmland ska minska och fortsätta ligga under riksgenomsnittet.
• En ökad andel unga ska gå ut grundskolan med behörighet till yrkesförberedande och studieförberedande gymnasieprogram.
• Andelen 20-åringar med fullföljd gymnasieutbildning ska öka och fortsatt ligga över riksgenomsnittet.

Regional biblioteksplan

Strategisk inriktning för läsfrämjande - "Värmland har en stark berättartradition. Fantasi och läslust uppmuntras av bibliotekens läsfrämjande verksamhet, som har stor betydelse för utbildning, bildning och delaktighet i länet. Det finns en bred samverkan för att vända den negativa trenden vad gäller läsande och läsförståelse." Utgångspunkter:

• Hela länet
• Medskapande
• Öppet och transparent
• Innovation
• Samverkan
• Kunskapsbyggande
• Normkritik
• Jämlikhet/likvärdighet
• Hellre "hissa än dissa"
• Kreativt
• Utforskande

Att vända den negativa trenden avseende läsförmåga och läslust ska ses som samhällsekonomiskt lönsamt och att alla satsningar som kan främja ordförråd, läsförmåga och själva läsandet i sig ska betraktas som investeringar.

Bland de strukturella och övergripande utgångspunkterna finns också principen om proportionell universalism, det vill säga att generella insatser ges till alla i målgruppen men i "högre dos" till dem med störst behov.

Projektets utgångspunkter och arbete utformas i enhetlighet med bästa tillgängliga forskning och erfarenhet.

Om medskapande och samtal som metod

Dialog bygger på antagandet att det i varje situation finns en underliggande helhet. Det finns inte bara utrymme för ett perspektiv utan alla perspektiv. Om inte alla perspektiv får uttryckas och blir uppmärksammade kommer heller inte helheten att bli synlig och erkännas.

Genom ett medskapande arbetssätt bjuds människor in att delta, till samtal över gränser som föder den kreativitet, tillit och handlingskraft som utgör stommen i arbetet med förändring, utveckling och innovation.

Styrkan ligger i att tillvara den handlingskraft som finns hos läs- och språkfrämjare i länet för ett mer inkluderande och hållbart utvecklingsarbete, ett arbete som ger avtryck även på längre sikt. 

Vi skapar utrymme för att arbeta gränsöverskridande och ta höjd för komplexiteten i utmaningarna samtidigt som vi befinner oss i system som präglas av hierarkier och snäva uppdrag.

Övergripande mål

1. Fler människor i Värmland har tillgång till ett rikt språk (och vill använda det)
2. En stärkt och utvecklad läsförståelse och ökat läsande i Värmland
3. Läsande har hög status bland barn, unga och unga vuxna
4. Fler flickor och pojkar klarar skolan med fullständiga betyg

Projektets mål

Metodutveckling

• Medverka till att utveckla träffsäkra och användbara metoder för läsfrämjande som möter autentiska behov.
• Nya idéer och metoder är kommunicerade och spridda i länet.

Starka läsfrämjare

• Medverka till att lyfta fram länets läsfrämjare
• Medverka till en vital och hållbar samverkan mellan olika läsfrämjare i länet

Infrastruktur för läsfrämjande

• Medverka till att synliggöra språk och läsfrämjande i måldokument och strategier på regional och lokal nivå i Värmland.
• Medverka till att politiker och andra beslutfattare i länet har en medvetenhet om värdet av hög läskompetens och läsintresse.

Läsande som medel

• Medverka till ökad kunskap om språkets och läsandets betydelse för demokrati, jämlikhet och social hållbarhet.

Målgrupper/intressenter

Primära

Professioner, aktörer och vårdnadshavare som möter barn, ungdomar och unga vuxna mellan 7-25 år

• Bibliotek Värmland
• Skolbibliotek
• Studieförbund
• Folkhögskolor
• Civilsamhälle
• Folkbildningsaktörer
• Karlstads univeristet
• Kommuner
• Familjecentraler + andra föräldrautbildare inom MVC och BVC
• Rättighetsstrateger
• Brottsförebyggare
• Idrottsföreningar
• Ungdomsmottagningar
• Skolor - grundskola och gymnasiet
• Arbetsmarknadsaktörer
• Fackföreningar
• Fritidsgårdar
• Bokhandlare
• Förlag
• Företag

Sekundära

Barn, unga och unga vuxna mellan 7-25 år

Inom gruppen:

• Särskilt lässvaga grupper
• Socioekonomiskt svaga grupper
• Barn och unga med annat modersmål än svenska
• Nationella minoriteter
• Barn och unga med funktionsvariationer
• Unga vuxna med ofullständiga betyg i grundskolan och/eller gymnasiet
• Arbetslösa ungdomar

Fas 1 – Mötesplats Värmland läser 2.0 - Kompetensutveckling och kunskapsallianser

I fas 1 genomförs 4-5 st temadagar. Syftet är att:

• Sätta frågan om språk och läsfrämjande på dagordningen
• Skapa en mötesplats för läsfrämjare över olika typer av gränser - t ex organisatoriska, kompetensmässiga, vanor/traditioner, beslutsnivåer.
• Utveckla, problematisera och fördjupa olika områden av relevans för läsfrämjande, språkutveckling och jämlika förutsättningar
• Skapa förutsättningar för att bilda kunskapsallianser mellan olika professioner och samhällsaktörer i syfte att stärka det gemensamma lärandet och att kunskaper från teori och praktik kombineras och kommer till användning och nytta inom läsfrämjande arbete i Värmland.

Idéer om temaområden är:

• Minska läsklyftor - en dag om språk, jämlikhet och empowerment
• Språk, demokrati och hälsa.
• Sant och falskt - en dag om språklig navigation i svåra vatten (genomförs tillsammans med Brottsförebyggande centrum).
• Läslust - en dag om läsning som både mål och medel
• En dag om läsfrämjande för unga vuxna.

Fas 2 - "Tvärdrag för läsfrämjande"

Fas 2 handlar om innovation och metodutveckling inom läsfrämjande i Värmland. Fokus ligger på innovationer som kommer till i mötet mellan olika aktörer såsom t ex skolan och fritidsgården, skolbiblioteket och idrottsföreningen, studieförbundet och fackföreningen, arbetsmarkandscentrum och familjecentralen - eller nästan vilka andra konstellationer som helst i samhället. Att vidga synen på vilka som kan kallas sig läsfrämjare är en del av syftet. Innovationer kan också komma till bland redan tidigare etablerade läsfrämjare.

Tvärdrag för läsfrämjande syftar till att:

• Höja statusen för läsning.
• Utveckla nya sätt att tänka och göra för att främja läsning och tillgången till ett språk.
• Vitalisera "gamla" men bra hjulspår inom läsfrämjande arbete.
• Testa och "prototypa" nya sätt att tänka och göra läsfrämjande.
• Identifiera nya läsfrämjare.
• Engagera högt och brett kring läsfrämjande i Värmland.
• Läsande har fått nya ambassadörer.
• Nya samverkanskonstellationer bildas.
• Sprida goda idéer och metoder till andra i länet och landet.

Fas 3 - Lösningar för framtiden - Sprida, kommunicera och implementera resultat.

Bygger på analys av behov, utmaningar, möjligheter och resurser från fas 1 och 2.

• Genomföra kunskaps- och metoddagar om läsfrämjande.
• Konceptuallisera.
• Proportionell universalism.
• Sprida.

Medverka på Värmlands bokfestival och Värmlandsmontern på bokmässan

Strategispåret

Parallellt med insatser beskrivna i fas 1-3 går det s k "Strategispåret". Här ligger fokus på att skapa långsiktigt hållbara strategier och fundament för framtidens arbete med läsfrämjande i länet, regional och/eller lokalt. Det handlar om förankring genom att bl a föra upp frågan på politisk nivå i den nya Kultur och bildningsnämnden, Regionstyrelsen, det nya Värmlandsrådet och i kommunernas KSAU och/eller KS. Dessa möten/dragningar syftar till att höja kunskapsnivån om de vinster som finns kopplade till en hög och jämlik läsförmåga och läsintresse. Vinster för både individer, organisationer och samhälle. Vinster som handlar om:

• Att fler barn får godkända betyg i grund- och gymnasieskolan.
• En ökad jämlikhet och jämställdhet.
• Minskade socioekonomiska klyftor.
• En vitaliserad demokrati.
• En ökad motståndskraft mot "falska nyheter".
• Samhällsekonomiska vinster i form av ett minskat utanförskap.

"Strategispåret" handlar också om att stimulera lokala och regionala beslutande organ till att lägga fast mål för sitt läsfrämjande arbete i organisationen, till dessa även koppla autentiska och användbara indikatorer för uppföljning. Projekt Värmland läser 2.0 bistår nämnder och styrelser detta arbete och fungerar som en regional motor för arbetet (och kan korspollinera!).

Slutligen finns här också aspekter som handlar om att bredda synen på vilka funktioner och som kan medverka i arbetet för läsfrämjande. Länets läsfrämjande finns inte enbart på bibliotek, på förskolor och skolor!

Huvudansvar och projektledare

Region Värmland, Avdelningen för kulturutveckling, leder arbetet med Värmland läser 2.0. Rollen är att skapa förutsättningar för utveckling, lärande och effekter hos andra aktörer i länet. Att vara en motor som har ansvar för helheten i projektet och att styra utifrån behov och projektplan. Detta förutsätter ett arbete som är både operativt och strategiskt med fokus på medskapande processer. Projektledare är Åsa Ranung. 

Roll och ansvar

• Leda och driva projektet mot baserat på syfte, mål och förutsättningar i projektplanen.
• Ansvara för budget, utvärdering, kommunikation och dokumentation.
• Samla till och leda styrgruppsmöten.
• Samla till och leda referensgruppsmöten.
• Föra projektets talan.

Styrgrupp

Träffas fyra gånger per år. Deltagarna har mandat att fatta beslut inom sitt område/sin organisation samt har ett engagemang för läsfrämjande.

• Oda Larsson – Region Värmland
• Jessika Eriksson – Decan KAU
• Monica Evermark – Föreståndare för RUC
• Anna-Carin Johansson - Folkhälsochef, Region Värmland
• Anna Ullenius - Skolchef i Sunne
• Annika Wredenberg – Kulturchef i Torsby
• Tanja Ekegren – Enheten för social hållbarhet, Länsstyrelsen
• Philip Jonsson - Pensionär, författare och mycket annat
• Tina Bergenbrink – Bibliotekschef i Hagfors

Roll och ansvar

• Bistå projektledaren vid prioritering och styrning av projektet.
• Sprida information (och entusiasm) om projektet.
• Vara ambassadörer för läsfrämjande i länet.
• Skapa förutsättningar och "röja väg" för projektets långsiktiga nytta (generellt och inom sina resp ansvarsområden).
• Efterfråga resultat.
• Medverka till effektivitet och kvalitet i projektet.

Referensgrupp

• Annika Arvidsson – biblioteksutvecklare, Region Värmland
• Frida Närman - biblioteksutvecklare Region Värmland
• Gunilla Peterson - kommunikatör, Region Värmland
• Marlene Andersson - Språkutvecklare i Hammarö kommun och samordnare i SOL-nätverket
• Anders Biörklund - Verksamhetsutvecklare i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, Karlstads kommun
• Maria Larsson – Nya perspektiv, Region Värmland
• Eva Åkesdotter Gödeke – Barnrättsstrateg, Region Värmland
• Linda Calles – Första lärare i svenska som andraspråk
• Carina Mäkinen – Verksamhetsutvecklare för Ungdomsmottagnignar och första linjen mott.
• Beatrice Högå – Agera (tidigare Brottförebyggande centrum)
• Zara Hedelin – Universitetsadjunkt Karlstad universitet
• Ninnie Eråker – Lärare Klarälvdalens folkhögskola
• Ulla-Carin Stenberg – Bibiotekschef i Årjäng
• Elin Boström – Lärare på Rudskolan i Karlstad
• Elisabeth Miske – Logoped, Region Värmland
• Dahyo Hashimi – Filmkonsulent, Region Värmland
• Hans Jonsson – Studiefrämjandet Värmland/Örebro
• Josefin Jansson – Bibliotekarie i Kil
• Stefan Westling – Kulturkonsulent, Region Värmland
• Ella Lundqvist – Studiefrämjandet Värmland/Örebro
• Malin Edgren – Författare
• Ann Skagerling – Bibliotekarie på Kronoparken i Karlstad
• Theresa Widjeskog-Ahlman – konsulent studieförbundet Bilda

Roll och ansvar

• Bistå med "autentiska behov" från hela länet.
• Vara ambassadörer för projektet och för läsfrämjande i länet.
• Bistå med relevant kompetens och sakkunskap.
• Medverka till hela projektets syfte och mål, inte enbart via "sitt eget" perspektiv.
• Medverka i innovationsprocessen.

Tvärdrag för läsfrämjande

Arbetsgrupp – Tvärdraget

• Anna-Karin Frykstedt – Innovation Park
• Ricky Andrejs – Eventansvarig, Region Värmland
• Åsa Hansén – Bibliotekschef i Karlstads kommun
• Gunilla Petersen – Kommunikatör, Region Värmland
• Monica Evermark – Föreståndare RUC Karlstads universitet

Övriga referenspersoner

• Johan Anderblad, Kulturrådets läsambassadör,
• Helena Kettner Rudberg, Myndigheten för tillgängliga medel
• Bengt Starrin, professor emeritus KAU (folkhälsa och socialt arbete)
• Torgny Karnstedt, författare
• Bibliotekschefsnätverket
• Kulturchefer i länet
• Kommunchefer
• NÄLLI - nätverket
• SOL-nätverket i Värmland
• Referensgruppen för bokmässa och bokfestival

Personer/grupper från de sekundära målgrupperna (If it´s about them, don´t do it without them). Inom Region Värmland, avdelningen för kulturutveckling, anser vi att samtliga kulturområden har möjlighet att delta som läsfrämjande aktörer; litteratur, dans, film, UKM, kultur i skolan, hemslöjd, bild och form samt Mediecenter.

Tidsplan

Projektet pågår mellan augusti 2018 och juli 2021.

Utvärdering

• Utvärderingsverkstäder under hand.
• Loggbok förs månadsvis.

Rapportering
Projektets faser, lärande, slutsatser och rekommendationer för fortsatt arbete sammanfattas i en slutrapport. Konferens/work shop genomförs baserat på projektets resultat.