Beslut och styrdokument
Riksdagens nationella mål för politiken för litteratur- och läsfrämjande:
- Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet.
Bibliotekslagen uttrycker tydligt bibliotekens roll både för bildning och kultur:
- Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.
- Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.
Handlingsprogram för läsfrämjande
Kulturrådet har ett förstärkt uppdrag att främja läsning och litteratur. Handlingsprogram för läsfrämjande tar sitt avstamp i de nationella målen för litteratur och läsfrämjande och beskriver hur myndigheten kommer att arbeta med det utökade uppdraget inom läsfrämjande som innebär att initiera, samordna och följa upp läsfrämjande verksamhet utanför skolan. För att nå det övergripande målet ska statens samlade insatser syfta till att:
- Läsförmågan förbättras jämfört med i dag
- Fler än i dag regelbundet tar del av både fack- och skönlitteratur
- Kunskapen om läsningens betydelse för utbildning, bildning och delaktighet i samhället ökar jämfört med i dag.
Strategi för hälsa - gemensamma mål för flera välfärdsverksamheter
Strategi för hälsa - tillsammans varje dag lite bättre, innebär att Sveriges viktiga
välfärdsverksamheter - skola, socialtjänst, vård- och omsorg, hälso- och sjukvård behöver styras och samordnas för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Aktuella mål och indikatorer omfattar bland annat kvantitativa mål för fler elever i årkurs 9 ska vara behöriga till gymnasiet, fler elever ska känna sig trygga i skolan, fler patienter ska uppleva bättre kvalitet vad avser kontinuitet och koordinering, medellivslängden ska öka över tid, skillnader mellan olika grupper ska minska och att färre barn och unga ska leva i ekonomiskt utsatta hushåll.
Kommissionen för jämlik hälsa
Kommissionen för jämlik hälsa beskriver i sitt slutbetänkande till regeringen behovet av samverkan och samordning inom folkhälsoområdet väl:
"För att få till stånd ett förebyggande och långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa behövs ett sektorsövergripande arbetssätt och en utvecklad samverkan och samordning mellan olika områden, processer och perspektiv på nationell nivå [...]. Det behövs på samma sätt en utvecklad samverkan på den lokala och regionala nivån, samt mellan nationell, regional och lokal nivå. Detta inkluderar såväl offentliga aktörer, som det civila samhället, professioner, näringsliv och akademi."
Värmlandsstrategin
Tillgången till ett språk är en förutsättnings för flera av målen inom Värmlandsstrategin. Några av strategin mål och målområden har särskilt stor relevans för frågan om ett förstärkt läsintresse och en ökad läsfärdighet bland värmlänningarna.
- Skillnader inom utbildningssystemet mellan könen och mellan de med utländsk bakgrund ska minska.
- Ohälsotalet i Värmland ska minska och fortsätta ligga under riksgenomsnittet.
- En ökad andel unga ska gå ut grundskolan med behörighet till yrkesförberedande och studieförberedande gymnasieprogram.
- Andelen 20-åringar med fullföljd gymnasieutbildning ska öka och fortsatt ligga över riksgenomsnittet.
Regional biblioteksplan
Strategisk inriktning för läsfrämjande - "Värmland har en stark berättartradition. Fantasi och läslust uppmuntras av bibliotekens läsfrämjande verksamhet, som har stor betydelse för utbildning, bildning och delaktighet i länet. Det finns en bred samverkan för att vända den negativa trenden vad gäller läsande och läsförståelse." Utgångspunkter:
- Hela länet
- Medskapande
- Öppet och transparent
- Innovation
- Samverkan
- Kunskapsbyggande
- Normkritik
- Jämlikhet/likvärdighet
- Hellre "hissa än dissa"
- Kreativt
- Utforskande
Att vända den negativa trenden avseende läsförmåga och läslust ska ses som samhällsekonomiskt lönsamt och att alla satsningar som kan främja ordförråd, läsförmåga och själva läsandet i sig ska betraktas som investeringar.
Bland de strukturella och övergripande utgångspunkterna finns också principen om proportionell universalism, det vill säga att generella insatser ges till alla i målgruppen men i "högre dos" till dem med störst behov.
Projektets utgångspunkter och arbete utformas i enhetlighet med bästa tillgängliga forskning och erfarenhet.
Om medskapande och samtal som metod
Dialog bygger på antagandet att det i varje situation finns en underliggande helhet. Det finns inte bara utrymme för ett perspektiv utan alla perspektiv. Om inte alla perspektiv får uttryckas och blir uppmärksammade kommer heller inte helheten att bli synlig och erkännas.
Genom ett medskapande arbetssätt bjuds människor in att delta, till samtal över gränser som föder den kreativitet, tillit och handlingskraft som utgör stommen i arbetet med förändring, utveckling och innovation.
Styrkan ligger i att tillvara den handlingskraft som finns hos läs- och språkfrämjare i länet för ett mer inkluderande och hållbart utvecklingsarbete, ett arbete som ger avtryck även på längre sikt.
Vi skapar utrymme för att arbeta gränsöverskridande och ta höjd för komplexiteten i utmaningarna samtidigt som vi befinner oss i system som präglas av hierarkier och snäva uppdrag.