Att möta industrins rekryteringsbehov

Året är 2017 och Värmland står inför en ytterst allvarlig situation. Företagens ökade rekryteringsproblem dämpar tillväxten i en mycket stark högkonjunktur. Något måste göras och det är bråttom.

  • Värmland, liksom övriga Sverige, står inför stora demografiska utmaningar med en åldrande befolkning. I Sverige behövs 530 000 fler sysselsatta år 2030 för att ha försörjningsbördan på samma nivå som idag.
  • Värmland som helhet har mycket stora utmaningar att attrahera kompetent arbetskraft, både inom offentlig och privat sektor. Studier visar att fyra av tio företag inte lyckas rekrytera alls och att tre av tio har varit tvungna att tacka nej till order.
  • I Värmland behövs 12 000 personer för att enbart ersätta pensionsavgångar under 2018 – 2022 och nästan alla arbetsgivare planerar att ersätta pensionsavgångarna. Prognoserna pekar på att befolkningen i åldersgruppen 16 – 64 år kommer att minska under samma period. Den befintliga arbetskraftsreserven består till största delen av utrikes födda. Sju av tio jobb i Värmland gick 2017 till utrikes födda.
  • Det är ett lågt söktryck till ungdomsgymnasiets industritekniska utbildning. Yrkesvuxutbildningen försörjer i princip bara den egna kommunen på efterfrågad kompetens eftersom åttio procent av utbildningsutbudet är till vård och omsorg, undersköterskor och barnskötare. Samtidigt är svårigheten att hitta rätt kompetens det största tillväxthindret för företagen.
  • I Värmland finns många företag på internationell marknad som investerar tungt i regionen. Utbildningar måste matcha de framtida behoven av arbetskraft utifrån ny teknik, digitalisering och automation som kräver ny kompetens hos arbetskraften.
  • Företagen måste därför öka sin beställarkompetens och tydligt kommunicera behoven till utbildningsaktörerna. Kommunerna måste i det arbetet vara mycket engagerade för att praktiskt lösa behoven i ett regionalt sammanhållet utbildningssystem där det är fritt att söka utbildning över kommungränserna.

Utifrån dessa utmaningar startar i juni 2017 en förstudie och ett omfattande mobiliseringsarbete. Vilket resulterat i att från januari 2019 samordnas all industriell yrkesutbildning i Värmland av ett nybildat industriråd.

Industriråd Värmland

Industriråd Värmland representerar industrins parter och de fackliga organisationerna. Deras huvuduppgift är att skapa förutsättningar för det livslånga lärandet och den framtida kompetensförsörjningen inom industrin. Detta innebär bland annat att ha en helhetsbild över industrins kompetensbehov på såväl kort som lång sikt, aktörer och pågående insatser i det värmländska kompetensförsörjningssystemet. Industrirådet ska också vara opinionsbildare och lobbyist gentemot beslutsfattare, ta fram relevant kunskapsmaterial och aktivt delta i kommunikationen om tillgång och efterfrågan av kompetent personal utifrån en gemensam utgångsbild över läget och kompetensbehovet i Värmland.

Regional samverkansmodell och testbäddsprojekt

Den nya regionala samverkansmodellen för utbildning innebär fritt sök och regional antagning till fem yrkescenter, var och en med egen industriell inriktning. Modellen säkerställer en regionalt sammanhållen yrkesutbildning för vuxna med ett utbildningsutbud som svarar mot industrins behov både vad gäller inriktning och volym.

Arbetet bedrivs som ett testbäddsprojekt med stöd från Tillväxtverket och Region Värmland under 2019 – 2020, för att sedan etableras som ordinarie samverkansstruktur i länet.

Samverkansmodellen och testbäddsprojektet möjliggjordes genom en strukturerad mobiliseringsprocess på Region Värmlands initiativ. Processen pågick från juni 2017 fram till december 2018. Denna dokumentation ska bidra till att underlätta spridning av tillvägagångssättet till samordning i andra branscher/yrkesområden, men även för att underlätta modellens spridning till andra regioner. 

Modellen dokumenteras utifrån tre faser:

  • Förstudiefasen
  • Förankringsfasen
  • Riggningsfasen

Inom varje fas återfinns följande rubriker: 

  • Syfte/problemformulering
  • Aktörer/målgrupp
  • Effektmål
  • Organisering
  • Aktiviteter
  • Framgångsfaktorer