Nyheter Etik i vården

Risk och vaccination

De pågående vaccinationerna mot covid-19 har blixtbelyst ett välkänt dilemma med tydliga etiska följder. Människor uppfattar och tolkar risk på oerhört olika sätt och särskilt låggradiga risker som beskrivs i statistiska termer tycks vara nästa omöjliga att hantera.

Bör ovaccinerade stängas ute?

Medan pandemins tredje våg rullar på utspelar sig en viktig debatt om individuell frihet kontra medborgerligt ansvar. Samtidigt som osäkerheten angående vaccinerna tycks sprida sig blir det alltmer uppenbart att flockimmunitet endast nås genom att ett brett genomslag för vaccination uppnås. Men medan vissa längtar intensivt efter sprutan tycks andra frukta den.

Brister i svensk sjukvård får konsekvenser för etiken

I en artikel på DN-debatt (15 mars) redovisar tre företrädare för Myndigheten för vård- och omsorgsanalys resultaten av en granskning av svensk sjukvård som företagits på regeringens uppdrag. Resultatet är oroande, inte minst ur etiskt perspektiv.

Vem har rätt till avancerad vård?

I Sverige finns ett stort antal personer som kan kallas "papperslösa". Det är en heterogen skara: Personer som är i asylprocessen och väntar på besked, sådana som överklagat avslag, och andra som har definitivt avslag men håller sig undan från utvisning. Vi har också personer i landet som inte ens är kända för myndigheterna.

Pandemin som etiskt dilemma

Svårvärderade antaganden om risker med olika strategiers konsekvenser gör att covidpandemins etiska dilemma kan tyckas olösligt.

Nya donationsregler

Transplantationslagen har genomgått ett antal förändringar sedan sin tillkomst. Avsikten har hela tiden varit att underlätta tillgången till organ för transplantation med bibehållen respekt för individers självbestämmande och värdighet. I ett nytt lagförslag föreslår nu regeringen att anhörigvetot tas bort.

Intensiv debatt om dödshjälp

Mitt i semestern har en förnyad intensiv debatt om så kallad dödshjälp startat.

Prioriteringsarbetet under covid-19-pandemin

Svåra prioriteringar behöver göras av annan sjukvård än till covid-19-patienter. De med störst behov av vård behöver få företräde. Arbetet med att göra dessa prioriteringar fortlöper.

Etikkommitténs arbete under pågående pandemi

Covid-19-pandemin dominerar nu allt. Etikkommitténs två utbildningsdagar i mars och i maj har ställts in. En lång rad möten och andra utbildningar har likaså fått skjutas upp. Under pandemin har dessutom etikfrågor blivit brännande.

Läkarsällskapet kritisk mot privata sjukförsäkringar

I ett uttalande framför Svenska Läkarsällskapets etiska delegation kritik mot tillväxten av antalet privata sjukförsäkringar.

Frågan om dödshjälp allt hetare

I Västeuropa intensifieras nu debatten om dödshjälp och utvecklingen går mot en mer tillåtande lagstiftning i ett flertal länder.

Politisk oenighet om viktiga etiska frågor

Etiska frågor i sjukvården har länge intagit en särställning i politiken.

Statens medicinetiska råds årliga etikdag 2019

Statens medicinetiska råd (Smer) arrangerade i december 2019 sin sedvanliga etikdag. Temat detta år var ”Styrningen av hälso- och sjukvården – var kommer etiken in?”. I ett antal presentationer belystes följderna av olika styrningsmodeller som avlöst varandra inom hälso- och sjukvården under de senaste 15-20 åren.

Vi kan ha något att lära av komplementär och alternativ vård

Den komplementära och alternativa vården kan ge insikter om vårdmiljön, kontinuitet, patientmötet och ospecifika effekter menar Kjell Asplund, professor emeritus, Umeå universitet.

Statens medicinsk-etiska råd: ”Lagstifta om vård för de beslutsoförmögna”

Statens medicinsk-etiska råd (Smer) har lämnat en skrivelse till regeringen med uppmaning om att se över regelverket av vård gällande beslutsoförmögna patienter.

Kommer förändringar att öka tillgången till organ för transplantation?

Ny statlig utredning och riksdagspartier föreslår att antal olika förändringar för att öka tillgången till organ för transplantation. Ett exempel är att nuvarande donationslag ändras till ett opt-outförfarande.

Oetisk fixering vid risker

Dagens Medicin (21/8) rapporterar från kirurgveckan att någon hittat ett marginellt statistiskt samband mellan bortoperation av blindtarmsbihanget i unga år och risk för depression senare i livet.

Erfarenheter av standardiserade vårdförlopp

Socialstyrelsen har sammanfattat erfarenheterna av satsningen på standardiserade vårdförlopp inom cancervården.

Bör abortlagstiftningen anpassas när det sker teknisk och medicinsk utveckling?

I Sverige råder stor enighet om fri aborträtt för kvinnor. Även mycket försiktiga försök att problematisera någon aspekt av nuvarande lagstiftning möts av ett kompakt fördömande. Kanske är detta olyckligt.

Regeringen publicerar två nya betänkanden med tydliga etiska dimensioner

Det gäller utredningarna ”Komplementär och alternativ vård (Kav)” och ”Organbehandling för donation” från Socialdepartementet.

Tidigare landshövding i Värmlands län blir ordförande i Statens medicinsk etiska råd, Smer

Det dröjde inte länge efter landshövding Kenneth Johanssons avgång innan det nu meddelas att han efterträder Kjell Asplund som ordförande i Smer.

Screening på gång för prostatacancer

De flesta skulle nog rent intuitivt anta att det är bra att screena, dvs erbjuda undersökning för tidig sjukdom i en stor befolkningsgrupp. Frågan är dock långt ifrån självklar. Det finns starka och vägande argument både för och emot screening, och kontroverser uppstår med jämna mellanrum.

Sverige bör delta i det internationella samarbetet mot handel med mänskliga organ

Det föreslås i den donationsutredning som lämnades till socialminister Annika Strandhäll (S) i januari i år. För att möjliggöra ett svenskt deltagande i Santiagokonventionen – Europarådets konvention mot handel med mänskliga organ krävs vissa lagändringar anser Sten Heckscher, särskild utredare och före detta justitieråd och ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen.

Statens medicin-etiska råd, en moralisk kompass för de eviga frågorna sedan 1985

Individens rätt att själv få bestämma och förändrad syn på reproduktion är tydliga värderingsförskjutningar som skett i samhället sedan Statens medicinsk-etiska råd inrättades för 34 år sedan.

Argument för och emot gratis fosterdiagnistik med NIPT

I Tyskland diskuteras nu fosterdiagnostik intensivt. Liksom i Sverige kommer den nya tekniken NIPT alltmer i bruk. Denna metod innebär att ett enkelt blodprov från den gravida kvinna kan ställa en i det närmaste säker diagnos på kromosomskada hos fostret. Om denna metod kommer i allmänt bruk kan man, teoretiskt sett, undvika att några barn med Downs syndrom föds.

Tillbaka till Etik i vården